DESIGN

 

Några designförslag till vidareutveckling av lärplattformen GUL

 

[Videomanus]

 

Ett manus av Lars Andersson, Mathias Nylund, Farhad Roashan,

Ritva Koivisto-Borén, Tab Parr och Martin Höglund 2014

 

Inledning

[Visualisera framsida med texten “Att öppna upp en infrastruktur för lärande / Några designförslag till vidareutveckling av lärplattformen GUL” samt våra namn.]

 

Under de senaste åren har begrepp som online learning, nätbaserade utbildningar, it-pedagogik och IKT–pedagogik blivit alltmer centrala på universitet och skolor. Man använder helt enkelt informationsteknologi för att utöka sitt lärande. Man ser att informationsteknologin har ju ökad betydelsen i ärandet och utbildningssammanhanget. Man ofta även hör begreppet IKT–pedagogik vilket är alltså en vidareutveckling av begreppet IT (informationsteknologi) och bokstaven ”K” i IKT står för kommunikation.  Man har skapat ett flertal verktyg för att dessa ger bättre stöd till lärande och dessa de IT infrastrukturer som tex. GUL, Hjärntorget, Fronter m.m. som man använder för att utöka lärande både hos lärarna och hos eleverna.  Ibland dessa verktyg många bättre funktioner och fungerar mycket bra men däremot ofta har man svårt att använda dem efterom de är så begränsade och stängda.

 

[Visualisera ....]

 

Akt 1. Introduktion av uppgift och utgångspunkter

Berättarröst: Vi vill i denna presentation ta en närmare titt på lärplattformen GUL och belysa hur vi tycker att GUL stödjer kommunikation mellan olika kursdeltagare. Den problembild som vi beskriver har vi sedan valt att koppla till vetenskapliga källor och utifrån dessa föreslå en förändrad design av GUL. Tanken är att den nya designen ska vara till gagn för studenter på Göteborgs universitet.

 

[Visualisera GUL genom till exempel en screenshot e.d.]

 

Berättarröst: Arbetet har hämtat mycket inspiration från idéer om Personal Learning Environment (PLE) och infrastruktur för lärande. Vi har också haft ambitionen att anpassa systemet till det livslånga lärandet, såsom det beskrivs av Guribye (2005) och därmed flytta fokus från lärplattformen GUL till att använda de verktyg som finns på nätet och bygga mer flexibla, sociala infrastrukturer för lärande och kommunikation utifrån studerandes personliga och individuella PLE. Vi anser att det utifrån dessa utgångspunkter finns mycket att vinna på att försöka öppna upp GUL och dess kurser mer mot populära tjänster på internet som t.ex. Facebook och Google Apps.

 

[ Något som symboliserar GUL och en starkare koppling till Facebook och Google Apps. ]

 

Akt 2. En öppen infrastruktur för lärande

 

Berättarröst: Både konceptet PLE och infrastruktur för lärande betonar att en infrastruktur inte enkelt kan avgränsas till ett enskilt tekniskt system (t.ex. GUL). Infrastrukturer utvecklas alltmer till olika nätverksformer där individuellt utformade lärmiljöer kopplas samman med andras för att på så sätt utgöra en mer omfattande infrastruktur (Guribye 2005, s. 9).!

Ett annat sätt att benämna detta är fenomenet ”the interconnectedness of artefacts” (Guribye 2005, s. 12). Samhället är idag interconnected i en nätverk av sammanlänkade system som individer kan använda och bygga egna ad hoc-infrastrukturer för lärande. Dessa är anpassade efter individuella behov och den kultur som systemen verkar i. I en PLE har individen en central funktion som ägare och administratör av infrastrukturen. Som vi tidigare påpekat finns det därför skäl att flytta fokus från slutna system till öppna infrastrukturer.

 

[ Skriv PLE och “infrastruktur för lärande” och visa exempel på alla små olika saker som de kan byggas upp utav i ett nätverk ]

 

Berättarröst: Vilka delar bör då en PLE eller en öppen infrastruktur för lärande bestå av? Jo, enligt Hanseth & Lundberg kan en infrastruktur analyseras som en work oriented infrastructure eller en universal service infrastructure (Guribye 2005, s. 61) och enligt Guribye (2005) måste en modern infrastruktur bestå av två överlappande delar - den sociala och den tekniska. Vi menar att det i en lärandesituation inte behöver finnas en tydlig uppdelning mellan dessa - det sociala och det arbetsorienterade/tekniska måste gå hand i hand.

 

[ Visualisera det sociala i ett område, visualisera det arbetsorienterade/tekniska i ett annat område, visualisera hur de smälter in i varandra ]

 

Akt 3. Problemen med GUL som sluten infrastruktur

 

Berättarröst: Nu tänkte vi analysera och identifiera vilka problem GUL har när det gäller  kommunikationen mellan studenter. GUL är - för den som inte vet - en sluten och licensfinansierad version av lärplattformen PingPong med tillvalet integration mot Googles verktyg Google Apps for Education och Adobe Connect.

 

[ Visualisera något som symboliserar GUL - t.ex. GUL med hänglås. Det ska framgå att det är starkt nerlåst. Visualisera även något utanför GUL som symboliserar Adobe Connect och GAFE.]

 

Berättarröst: I GUL finns framför allt asynkrona möjligheter till kommunikation och ett av de vanligaste är forumfunktionen. Vi kan se flera problem med det verktyget. Diskussionsforumet är inte anpassat till grupparbete och deltagarna behöver påkalla uppmärksamhet genom att skriva andras namn med fetstil för att inkludera en eller flera av gruppmedlemmarna i diskussionen. Risken finns att detta uteslutar andra. Att samarbeta och upprätthålla kontakter är något som Siemens (2004) anser känneteckna connectivismens syn på lärande. Han skriver att ”Nurturing and maintaining connections is needed to facilitate continual learning” (Siemens, 2004, s.4). Även Sfard att ”…learning is a process of becoming a member of a certain community. This entails, above all, the ability to communicate in the language of this community and act according to its particular norms” (Guribye (2005) s. 171).

 

[ Visualisera samband mellan lärande och samarbete, t.ex. i form av “connectade” människor.]

 

Berättarröst: Förutom de asynkrona kommunikationsmöjligheterna i GUL finns också möjligheten till videosamtal med Adobe Connect. I Google Apps for Education finns däremot ingen videofunktion alls. Det finns bara för privata konton och businesskonton. Detta är positivt men eftersom inte Connect-samtalen är ihopkopplade med någon form av social plattform blir kommunikationen den vägen ofta isolerad och kontextlös i förhållande till andra sociala ytor.

 

[ Visualisera Adobe Connects isolering i förhållande till GUL och GAFE. ]

 

Berättarröst: Det som inte finns med i den infrastruktur för lärande som GUL med integrationer utgör är de sociala verktygen som vi känner igen från till exempel Facebook. Vi tror att öppenhet mot sociala medier är helt nödvändigt för att kunna tillhandahålla flexibla och optimala lärandemiljöer. Det är också något som framgår av forskningen. Sclater (2008) ser till exempel flera problem med högskoleinstitutioners begränsningar av studenters arbetsytor till en egen LMS. Kritiken grundar sig i att dagens LMS håller en låg teknisk och kollaborativ nivå om man jämför med externa sociala medier. Han menar att ”the communication features of LMSs are poorly utilized in most institutions” och att det motiverar en utökad infrastruktur för lärande (Sclater 2008, s. 2).

 

[ Visualisera att eleverna är instängda i LMSet, typ som fängelse, och inte kan kommunicera bra, munkavlar? (för extremt?) Visualisera att folk utanför hoppar runt på moln i Facebook och Google Apps och kommunicerar och spelar harpa och allt är underbart.]

 

Berättarröst: För att sammanfatta GUL:s problem som effektiv infrastruktur för lärande handlar det, enligt oss, om att de kommunikationsytor som finns är isolerade i förhållande till varandra och att infrastrukturen saknar den funktionalitet och sociala dimension som erbjuds i till exempel Facebook. Inte heller Google Apps for Education erbjuder den synkrona videofunktionalitet som vi som studenter skulle behöva.

 

[ Visualisera de brister som anförs ovan för att understryka problembilden.]

 

Akt 4. Att öppna upp infrastrukturen

 

Berättarröst: Det finns alltså problem med GUL - men det finns också möjliga lösningar på problemen. Vi tänkte därför presentera tre designförslag på hur GUL skulle kunna utvecklas.  Våra lösningar bygger till stor del på connectivimens tankar att vi lär bäst i olika sociala aktiviteter tillsammans med andra. Genom att använda denna tanke designar vi teknisk och flexibel, social infrastruktur för lärande i ett öppnare sammanhang och som därmed främjar lärande (Siemens 2004).

 

[Visualisera något positivt, typ glada människor, soluppgång, ljus, äng e.d.]

 

Berättarröst: Vi tror att GUL skulle kunna vinna mycket på att integreras mot en stark social plattform, t.ex. Facebook. Fördelen skulle vara att kunna integrera flera olika verksamheter - privatliv, skola, jobb - i samma flöde och därmed slippa vara splittrad på flera system. Kommunikationsmöjligheterna skulle också utökas avsevärt. Men det finns även problem med ett sådant upplägg. Vi tänker t.ex. på integritetsaspekter, biträdesavtal, rätten till användning av informationen, relationer till tredjeparter, möjligheten till kontroll och de uppenbara tekniska utmaningarna som en integration skulle innebära. Ändå tror vi att vinsterna skulle vara desto större med ett sådant upplägg.

 

[Visualisera hur GUL och Facebook flyter samman eller är sammankopplade.]

 

Berättarröst: En integration mot Facebook skulle dock inte lösa alla problem. Den synkrona kommunikationen lyser fortfarande med sin frånvaro i Facebook och motsvaras betydligt bättre i Googles verktyg Hangouts. GUL är ju redan idag integrerad mot Google Apps for Education men Hangouts ingår inte i GUL:s avtal med Google. Vi tror därför på möjligheterna att utöka avtalet med Google så att det även omfattar Hangouts. Dels av praktiska och sociala skäl, men även av ekonomisk skäl eftersom det skulle kunna skapa utrymme för att avsluta avtalet med Adobe om verktyget Connect.

 

[Visualisera något som symboliserar GUL + Adobe Connect + GAFE. Stryk sedan Adobe Connect och utvidga GAFE. Tryck på att det är en swiss army knife av olika populära tjänster.]

 

Berättarröst: Utvidgandet av GUL kan leda till positiva konsekvenser för lärandet. Samtidigt vill vi inte stanna vid att utöka integrationerna mot Google Apps for Education och Facebook. Vi tror att det är viktigt att universitetet öppnar upp även för arbete i andra externa verktyg som saknar integration med GUL. Universitet måste också kunna ha en stöttande funktion i denna process eftersom valet av verktyg inte enbart ska behöva falla på eleven.

Vi vet ju att lärande är starkt beroende av individen och situationen och att ensidigt införa teknik i en inlärningssituation inte garanterar på något sätt att lärandet förbättras (Guribye 2005). Det är helheten i individens lärandesituation som behöver utvecklas. Frågan är därför mycket större - Guribye (2005) menar att det livslånga lärandet på individnivå handlar om att varje individ ständigt - genom hela livet - lär sig och anpassar sig till nya krav och verktyg. Siemens uttrycker det på följande sätt: ”Capacity to know more is more critical than what is currently known” (Siemens, 2004, s.4). När förändringar i den digitala miljön sker snabbt och ställer krav på det livslånga lärandet med kontinuerliga uppdateringar av kompetenser, är digital kompetens ett tillstånd, inte en tröskel (Martin 2006a i Lankshear & Knobel 2008, s.30).

Universitetet måste ha en öppen, föränderlig och stödjande funktion kring valet av verktyg. Där ny teknologi introduceras och integreras stegvis - där den gör mest nytta (Dourish 2004, s. 7f). Oavsett i vilken form eller färg.

 

[Visualisera öppenhet och stöttning jämte den studerande från universitetets sida, till exempel som en hjälpande hand med universitetstatuering e.d..]

 

Akt 5. Avslutande reflektioner

 

Berättarröst: Om vi utgår från de tankar och principer som vi redogjort för så kan vi konstatera att det till väsentlig del saknas en flexibel och social infrastruktur för lärande och kommunikation kring GUL. Vi har identifierat ett antal problem med lärplattformen GUL och dess integrationer och föreslagit flera lösningar som vi tror skulle gynna de studerande vid Göteborgs universitet. Sammanfattningsvis handlar det om att öppna upp infrastrukturen och förstärka den med utökade möjligheter till kommunikation i ett sammanhang som passar de studerande bättre. Vår önskan och förhoppning är att GUL öppnar upp och blir en av flera delar i de studerandes möjliga PLE:s.

 

[Visualisera “GU(L) + PLE = Sant]

                                                 

Litteratur

 

Coates, H. James, R., Baldwin, G. (2005) A Critical Examination of the Effects of Learning Management Systems on University Teaching and Learning. Tertiary Education and Management, 11:1, p. 19-36.

 

Dourish, P. (2004). Where The Action Is: The Foundations of Embodied Interaction. Cambridge, MA: MIT press

 

Guribye, F. (2005), Infrastructures for Learning. Ethnographic Inquiries Into The Social And Technical Conditions Of Education And Training. PhD thesis. The University of Bergen. Available at https://bora.uib.no/bitstream/1956/859/1/GuribyeThesis.pdf

 

Lankshear, C. och Knobel, M. (red) (2008). Digital Literacies: Concepts, Policies and Practices. New York: Peter Lang.

 

Sclater, N. (2008). Web 2.0, Personal Learning Environments, and the Future of Learning Management Systems. I ECAR, Volume 2008 (13) Tillgänglig: http://www.educause.edu/library/resources/web-20-personal-learning-environments-and-future-learning-management-systems

 

Siemens (2004) ;Connectivism: A Learning Theory for the Digital Age; http://www.elearnspace.org/Articles/connectivism.htm